Den fantastiska filmens topp 100 - Del 2

89. I Drink Your Blood
Regi: David E. Durston
Motivering: Världens bästa exploitation-rulle om rabiessmittade satanist-hippies som löper amok bland hillbillies! Allvarligt talat är det här en löjligt underhållande film och på en helt annan nivå än andra amerikanska grindhouse-"klassiker" (som faktiskt oftast är rejält trista historier).

88. Jigoku - Sinners Of Hell
Regi: Nobuo Nakagawa
Motivering: Den första filmen med hårda gorescener ligger kvalitétsmässigt ljusår före bozos som H.G Lewis. Filmen börjar som becksvart ångestdrama om en student som råkar köra över en alkis och den fantastiska andra delen som utspelar sig i helvetet skulle kunna vara gjort av en sadistisk Mario Bava med konstnärliga ambitioner.

87. Sartana
Regi: Alberto Cardone
Motivering: Den första och bästa filmen i den långa raden Sartana-filmer. Härligt ödesmättad, klassiskt broder-mot-broder upplägg, hårda män med pickadoller...spaghettiwestern av toppklass helt enkelt. Extra plus i kanten för Gianno Garkos härliga tolkning av den febrigt galna onda brorsan.

86. Hercules
Regi: Luigi Cozzi
Motivering: När Cozzi bestämmer sig för att blåsa liv i den insomnade italienska filmgenren peplum (enklast förklarad som "nollade kroppsbyggare kastar stenbumlingar i antik miljö") sparar han inte på krutet! Laddad med pengar från Canon och inspirerad av såväl gamla Steve Reeves-filmer som Conan och science fiction (såklart!) presenterar han en barnslig och sanslöst underhållande liten sak som åtminstone gjorde mig alldeles varm och lycklig inombords. Uppföljaren är också jättebra!

85. Shivers
Regi: David Cronenberg
Motivering: Cronenbergs första och bästa renodlade genrefilm, om en sexuell smitta som härjar i ett bostadskomplex och får de drabbade att likt Lina Romay tappa alla hämningar. Gillar den här så mycket att jag knepade ihop en svettig tiosidors-analys av den nån gång i gymnasiet. "I'm hungry... hungry for looooove!"

84. The Lickerish Quartet
Regi: Radley Metzger
Motivering: Ta allt som är snyggt, sexigt och swingigt från sextiotalet, multiplicera med tio, och du får en typisk Radley Metzger-hit. Den här filmen har även bra skådespel och engagerande handling, vilket gör den helt oemotståndlig!

83. Eugene De Sade
Regi: Jesus Franco
Motivering: Seriös och skitbra filmatisering av Markisens gamla Eugenie de Franval. Gillar nästan allt med filmen; regi, foto, skådespel, berättartakt, den sjuk stämningen... nu när jag tänker på det är det nästan det jag gillar bäst med filmen, att Franco inte tonar ner den rejält elaka tonen i De Sades förlaga så mycket (vilket han gjorde i t.ex. Justine).

82. X From Space
Regi: Kazui Nihonmatsu
Motivering: Min favorit-monsterfilm! Det som gör X From Space så jäkla häftig är att den är BÅDE en riktigt superskön swinging-in-space-rymdopera med intergalaktisk gogo-dans, easylistening-soundtrack och massa coola 60-talsgrejer OCH en klassisk monsterfilm där ett absurt (och jag menar absurt) monster som med friskt humör ödelägger Tokyo! Det bästa av två världar, båda utförda precis som man vill ha det.

81. Delirium
Regi: Renato Polselli
Motivering: Excentrisk (på gränsen till vansinnig) giallo-liknande sleaze med en fullkomligt utflippad Mickey Hargitay (Bloody Pit of Horror) i rollen som Vietnam-veteran som mördar kvinnor och har sig. Fantastiskt (över)skådespel, fantastiska drömscener, fantastisk förvirring... Letar man kickar i skumma 70-talsrullar är detta en jackpot! I mitt tycke Polsellis bästa, dom andra jag sett var nästan för flippade...

80. Burial ground
Regi: Andrea Bianchi
Motivering: Den här filmen har redan diskuterats till döds och jag älskar den av exakt samma anledning som alla andra: det går inte att hitta trashigare zombiefilm och Peter Bark är fan otäckare än Ulf Olsson i vuxenblöjor.